-
Att börja dagen med kaffe framför nyhetsmorgon.
He loves with every beat of his cocaine heart.
Lyssna.
Girls night out.
Kvällen började hemma hos lisa med en box vin och mina fina tjejer. Tre timmar senare, på lite vingligare humör tog vi en taxi in till stan. Där var det kö överallt så vi hamnade tillslut på oxid. Dans, rom&cola och en söt norrlänning hehe. Kom även på att ingen på stureplan har kameror med sig, så alla antog att jag var fotograf åt klubben. Så nu är det dags att radera lite bratz på minneskortet och fixa en söndagslunch.
Kasabian tar sin sverige oskuld på hultsfred. Måste dit.
Idioter.
Min älskade farmors ord om jag skulle fortsätta arbeta på mitt nya jobb eller inte. Och det slutade med att jag ringde och sa upp mig. Att jobba med äldre var fint, att få ge en 94 årig man sin mat medans han berättade om sitt liv gjorde mig så gott. Men att få instruktioner om att ge honom medecin som jag inte var utbildad att ge, eller att inte ha en rast/lunch på 8 timmars arbetstid gjorde mig gråtfärdig. Jag skulle kunnat fortsatt för pengarnas skull, men det är fel att utsätta människor för fara bara för att ha en jobb. Det är inte konstigt att ingen vill arbeta inom äldrevården när företagen som står för den är skit. Man har rätt till vissa saker som utbildningsdagar, lunchraster och få lön för de timmarna man arbetar. Och det är sjukt att jag tjugo år gammal har mer vett i huvudet än cheferna när det gäller lagar och ren mänsklighet.
Sleepy head.
Kom hem vid tio igår kväll, en speedad dusch samt middag senare var det dags att däcka. Sov i 5 timmar (kändes som typ 2 timmar) och nu ska jag upp och köra dagspasset. Inte mänskligt. Får se om jag överlever.
Notera att klockan är 06.50 och jag har redan druckit två koppar kaffe.
Charmer.
Tulpaner, nervositet och kaffe.
Imorgon börjar jag på ett nytt jobb och som vanligt är det lite nervöst eftersom jag tidigare aldrig har jobbat med äldre. Men en nystart leder till utveckling och med det här jobbet kan jag betala mer hemma,
åka till brighton i april och ändå ha råd att åka till tyskland på hurricane festivalen. Jag får gåshud
utav att bara tänka på det. Nu ska jag göra mig i ordning och gå till mormor på födelsedagsmiddag.
Den här har jag i min kallender.
I sing, I swim.
åkte till fotografiska på lite kulturella äventyr istället. Dör lite för Anton Corbjin som verkligen
är en favoritfotograf, men gillade även Margaret M. de Langes bilder otroligt mycket. Däremot hade de
satt upp fotona så ljuset från fönstret speglades i en del och sånna fjantiga misstag känns inte helt
ok på ett så stort ställe som fotografiska. Sen promenerade vi götgatan upp och jag hittade ett par
perfekta vinröda jeans på hm, dock inte i min storlek. Men dom måste införskaffas. Nu: filmen Control.
In the hearts of men.
Lyssna.
Cause you and I, we were born to die.
It just hit me we can't go back.
få tusen guldstjärnor. Jag kommer troligen läsa naturkunskap b och matte b för att komma in på en utbildning för handverksterapi. Att få rehablitera psyskiskt dåliga personer med hjälp att konst, skrift och bild låter faktiskt underbart. Och det här skulle jag aldrig kommit på om jag aldrig hade träffat honom. En bra start!
Lite gamla bilder på det också, frukost, linssoppa, jag och jag. Hehe.
En grej bara:
Babe.
Rosiga kinder som skär sig till den gråa himlen.
Jag har lyckas vända tillbaka dygnet och börjar få saker gjorda igen. Har skickat iväg massa viktiga papper/mail, fortsatt på min mat&träningsdagbok, promenerat ute i ruskvädret och druckit kaffe. Måste faktiskt erkänna att det känns väldigt bra att ha gjorde alla måsten klart för idag redan klockan 2.
Btw så måste jag till fotografiska snarast och se Anton Corbjins utställning. Han tar så fina foton.
You must be loving your life in the rain.
Från min ballkong ser jag världen.
-
Sleepyhead.
Kanske åker till brighton i april btw.
Kaos.
Igår så svimmade jag på debaser, helt utan förvarning eller anledning. Slog huvudet i dansgolvet och fick en hjärnskakning plus en trasig näsa (ser ut som jag varit i fight). Hjärnskakningen är dock inte så farlig, ska bara vila bort den i en vecka. Så är mer orolig varför jag egentligen svimmade igår. Måste kolla upp det.
DJ, easy my mind.
Idag har jag sovit ut och promenerat hela eftermiddagen, så välbehövligt. Nu ska jag rensa lite garderob och färga håret rött igen. Imorgon ska vi på inflyttningsfika, thåström at wayoutwest förfest och sedan Niki & The Dove på debaser. Sen på måndag börjar det verkliga livet igen, är inte så sugen på det. Vill bara leva.
En fantastisk kväll.
För andra gången på en vecka har jag druckit tolv timmar i rad och somnat 06.00. Inte okej nånstans och jag mår sisådär nu. Men det var det värt iallafall, för igår var det hejdå engelsmän & grattis pappa 48 år firande på söder. Det var menat att jag skulle åkt hem vid elva, men istället stanna vi på southside till stängning och följt av en efterfest hemma runt det röda köksbordet. Vi sjöng, jag djade, pappa ställde sig och gjorde egengjord pizzadeg så vi åt typ världens godaste pizza klockan 3 på natten och så skrattade vi ju såklart. Det var en helt fantastiskt kväll och jag måste säga att jag älskar min familj så hemskt mycket.
Juste, på tolvslaget när det blev pappas födelsedags satte baren på The Clash - Rock the casbah. Så vi sjöng den istället för ja må han leva. Bara det, att få se pappa se ut som ett litet barn på julafton för en låt.
Här är min farbror Chris, han fick en svart pälsmössa utav min farmor och tycker den är exotiskt.
Alltså...
2012, here we go!
