Vid 3 tiden igår fick jag ett samtal av pappas flickvän på jobbet. Hon hade fixat 4 st billjetter till popaganda gratis. Så jag jobbade klart, stressade hem och började dricka öl runt det runda köksbordet i hornstull. En taxi senare så stod vi där framför scenen igen. Gatubelysningen och scenen såg lika dan ut som i februari. Asball.

Thåströms byxor sprack under de första fem minuterna, men inte fan gjorde det någon skillnad. För på scenen stod en man som ger hela sin själ i texter som jag faktiskt tror bara vissa förstår. Halva publiken på popaganda förstod nog inte vem dom hade framför sig. En legend inom svensk musik som fortfarande skriver lika bra låtar efter trettio år. Han var riktigt bra igår, men gav oss inte så mycket som han kan. Men det skulle inte jag heller göra inför den del av publiken som knappt kunde en låt igår. Jag är mycket nöjd med att jag sett den elektriska mannen på scen tre gånger iår. För han är verkligen en klass i sig när han står på scen. Det tror jag verkligen alla som sett honom kan hålla med om. Här får ni se några av de bilder jag tog igår och för er som såg honom igår. Se honom en gång till.