Södermalm, midnattsloppet och strongbow i tusentals (nej men nästan) var det igår. Underbart fint och mer utav en tradition nu för tiden. The irish man hälsade på mig. Jag log och fortsatte prata med mina vänner. Hans kollegor är så fina, alltid supertrevliga och ropar hello med olika engeleska dialekter till mig. Synd bara att the irish man har fått en pinne i röven och blivit wierd. Inte ens det mörka skägget och att han är irlänsk kan rädda han nu. Hade iallafall en jättefin kväll. Skrattade ihjäl mig dock när en kille frågade mig vilken tid jag hade sprungit på. Jag bara tittade på han, i mitt röda läppstift och flygig klänning?! Och då sa han att jag såg sportig ut. Haha det har jag aldrig hört förut. Undrets tid kanske inte alls är helt förbi. Men tack för den.

Idag flyttade jag hem till farmor i hornstull. Min fina farmor opererades nämligen förra veckan, så jag ska bo där ett tag nu och hjälpa till. Men det känns bra att få bo här igen, med hornsgatan som nattmusik och bara en kvart till jobbet. Nu ska jag söva mig själv så jag inte avlider imorgon 06.00. Godnatt gott folk.