Långt bort


Inatt kunde jag inte sova, ögonlocken gjorde ont när jag stängde dom och ryggen var alldeless fuktig. Jag var trött men det gick bara inte.

Imorse ringde min farmor, gråtandes i telefon. Min farfars syster dog inatt. Jag låg i chock i några minuter, för att sedan bli så arg. Arg för att jag har fått all skit man kan få på senaste tiden och precis när jag tror att de äntligen är slut. Ja då kommer det mer. Sen började alla minnen spelas upp i hjärnan, filmen om min farfars syster och hennes kolsvarta hår. Då började jag gråta och nu jag har gjort det konstant i timmar.

Jag vet inte hur man hanterar sånt här. Jag vet inte hur man går på begravning. Jag vet inte hur man ler igen efter sånt här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0