Förra gången jag åkte till England gjorde de lite ont i hjärtat.
Min dåvarande kärlek ringde och väckte mig två timmar för tidigt, bara för att han ville prata med mig en sista gång. Vi sa hejdå och jag sa tillochmed att jag skulle sakna honom. Min mobil ringde igen på bussen och sen igen på arlanda. Det tog honom tre samtal innan han lät mig stänga av mobilen och åka.

Under de sista samtalet satt jag på min resväska utanför arlanda och kedjerökte. Han sa inte så mycket i telefon, utan mest ville att jag skulle prata. För han tyckte verkligen om mig då. På riktigt.

Den här gången jag åker till England, gör det inte ont i hjärtat. För han är borta. Så nu lämnar jag landet och vi hörs den 2 november.