Allting tar sin tid.
Marina and the diamonds - I'm not a robot kom på min ipod igår när jag var påväg hem. Jag har klagat på mig själv de senaste veckorna för att jag inte gör det jag ska, sover bort dagarna för att jag inte kan somna utan hjälp, blir för full när jag väl går ut och säger dumma saker som jag inte menar. Men när jag lyssnade på texten slog det mig faktiskt att jag bara är mänsklig. Det finns ingen människa som har brytits ner som har börjat om igen på toppen. Utan man behöver läka och börja från grunden för att sedan klättra. Vi är trotsallt bara människor.
You’ve been acting awful tough lately
Smoking a lot of cigarettes lately
But inside, you’re just a little baby
It’s okay to say you’ve got a weak spot
You don’t always have to be on top
Better to be hated than love, love, loved for what you’re not
Vi går ut och brinner upp i natten
Och så var det lördag igen. Och jag tillsammans med mina vänner ska till aces efterfest för Håkan hellström ikväll. Men vi ska även fira den fina damen på bilden som fyllde år i veckan. Så ikväll tänker jag dansa bort hjärnan igen.
ph:jag
Bli aldrig som jag när du blir stor.
Igår fyllde min lilla skit till lillebror 16 år, stort grattis. Haha nej men det känns väldigt fel att han som alltid har varit den lilla skiten börjar bli stor. Jag kommer bara ihåg alla dumma saker jag gjorde som 16åring, det var ju på den tiden jag och min bästa kompis livnärde oss på importerad vodka och digistivkex varenda helg. Det var världens bästa tid när man ser tillbaka på det nu, för fan vad kul man hade.
En bild på mig och min lillebror på min student i våras.
?
Det sitter en fin kille snett mitt emot mig. Han ler och försöker se mig i ögonen.
Jag tittar ner i ölglaset som står framför mig, beundrar skummet på toppen av ölen och försöker tänka bort att han tittar på mig. Men jag känner fortfarande blicken i hela kroppen. Egentligen vill jag bara skrika nej titta inte på mig. Jag är ingen som man ska titta på. Jag drömmer om killen som räddade mig från hemska dagar i tre år och jag älskar honom fast han har gjort mig så illa. Men det säger jag inte, utan jag lyfter blicken, ler lite åt honom och tar glaset i handen och går ut i kylan.
När ska det hemska gå över och när ska jag kunna kyssa någon igen utan att må illa av saknad?
Titta det snöar ute.
ph:jag
Nätterna river mig på ryggen.
Naken blek vinterhud kallsvettas under täcket och klockan är snart tre på natten igen. För säkert tionde natten i rad. Hon orkar inte tvinga sig själv till tårar för att få somna igen. Hon vill bara må bra igen. Hon vill slippa bryta ihop, men om hon inte gör det så går kroppen sönder på henne ännu mer. Nätterna smeker hennes kind när klackskorna är på, men såfort hon ligger ensam under täcket slukar dom henne levande.
Vid protesfabrikens stängsel
La du din hand på min axel
Och sa att livet var något enkelt
Men jag kunde inte hålla med dig
När man inte kan sova.
ph:jag
Håkan han är fin han.
Jag tog min håkan hellström oskuld i göteborg, i slottsskogen, på wayoutwest. Hans musik har ju alltid funnits där och jag har växt upp till alla fina låtar. Men när jag var 17 år, då hade jag mitt finaste år och därför tycker jag lite extra om just låten vi två 17 år. Vi är förlorade vi två, sen vi var 17 år. Men när håkan sjöng den här låten i sommras så var det sann musikorgasm. Jag kan inte beskriva hur det kändes, för det kändes sjukt. Gåshud och rysningar. Tårar och världens största leende. Och ja här är det enda klippet som visar hur det lät, men det är ingeting om man jämför hur det var att stå tre meter i från scen och skrika bort lungorna.
Den bästa recensionen. Här.
En fin helg.
Igår hade jag en fin kväll tillsammans med pappa och hans tjej. Vi drack vin som smakade sommar, rökte vid det röda köksbordet och lyssnade på musik som thåström, the clash och metallica och sjöng allsång. Det är sånna stunder som får en att tänka bort allt de dåliga i livet. Ikväll ska jag dansa på ace, sådär så hjärnan försvinner.
Om black jim.
Idag är det fredag och jag har sovit alldeless för lite inatt. Usch. Jag och lillebror ska hem till min farmor och farfar för att hälsa på våran lilla favorithund. Sen så ska vi på middag hemma hos min pappa och hans tjej. Lugn fredag alltså, men väldigt passande för jag orkar inte göra mig fin och vingla omkring.
ph:jag (gammal bild)
Den sista gången
Det plingade på dörren och jag visste redan vem det var som stod på andra sidan. Jag drog på mig en tshirt, gick till dörren och låste upp. Jag hann knappt stänga dörren innan han kysste mig och vi kysstes ända in till sovrummet. Där föll vi i varandras famnar ner på de vita lakanen. Vi kysstes till kyssarna tog slut och när de tillslut tog slut så klamrade jag mig fast runt hans kropp. Mitt huvud på hans bröst, hans hand i min hand och benen ihoptrasslade så mycket som det gick.
Jag vaknade av hans andetag inte längre kändes i nacken och slog upp ögonen. Han satt på sängkanten sådär fint så att alla ryggkotorna blir en egen värdsdel på hans ryggkarta. Jag ställde mig upp, pussade honom på kinden och sa du får gå. Du vill gå. Sen gick jag in på toaletten och tittade på vattnet. När jag kom ut hade han gått.
Jag kan inte förklara det, men det känns som våra kroppar visste om att det var sista gången för oss den natten. Och att våra huvuden bara fick nöja sig med det.
Could well be in
ph:jag
Sommar jag saknar dig.
Jag vill ha tillbaka sommaren. Då det var okej att vara arbetslös, dricka vin varenda dag och sitta på ballkongen tills klockan blev fem på morgonen. Allting var bra i sommras, inga problem fanns och vi åkte vart vi ville. Som när vi åkte till göteborg, gick på wayoutwest och gömde öl i buskarna utanför festivalområdet.
En bild på mig och min pappa som också var i göteborg under festivaldagarna.
Svart och vitt
Smygbörjar blogghysterin om Daniel Adams-rays nya skiva, men jag är lite skeptiskt eftersom han och oskar låter så sjukt lika ibland. Synd att man jämför dom hela tiden, men soundet är ju likt. Hittills tycker jag väldigt mycket om låten som heter förlåt för jag aldrig sagt förlåt och vitt. Men dom andra är inte ett dugg sämre.
Ingen neråt sång
En del faller vackert. En del faller hårt. En del faller alltid, alltid ner i hål. En del hittar inget. En del de hittar allt. En del hittar bara, sånt som inte räknas alls. Jag vet du lever mitt i bland. Fast mitt i ingenstans. Mitt i allt det där, du försöker ge ett namn. Jag vet du odlar vingar. För din hud har blitt för trång. Jag vet att du försöker, flyga bort nånstans med dom. En del kutar runt, i stora svarta nav. Och hur de kommit minns, minns de inget av. En del lever sitt liv, högt upp på en piedestal. En del lever sitt, bara för att rasa av. Jag vet att du ser bilder, i ditt huvud som gör ont. Jag vet att du ser bilder, men skit i allting sånt. Jag vet du klättrar väggar, som du inte trodde fanns. Just när du trodde allting, hade fallit ner på plats. Men det här är inget sånt. nej, det här är inget sånt. Det här är ingen neråtsång, som du ska bry dig om.
En del plockar vingar, från änglar som de mött. En del plockar sina, från insekter som dött. En del lär sig ljuga, en del de blir soldat. Men vem av dem är du, vem av dem är du idag? Du som aldrig skulle bli, som de andra va. Du som aldrig skulle, ha några gudars svar. Ikväll spelar allt, allt sånt ingen roll. Ikväll, ikväll, ikväll, är det inget sån't på gång. För det här är inget sånt. Nej, det här är inget sånt. Det här är ingen neråtsång, som du ska bry dig om.
Blä
Just nu känner jag mig bara allmänt deprimerad. Mina vänner går på dejter, köper nya klänningar och kan gå på resturang när dom vill. Jag har inte ens pengar till att köpa nya cigaretter liksom. Vill bara ha något av de dom har. Men som alla säger till mig: snart vänder ditt liv och blir bra igen. Hoppas dom har rätt bara.
Musikorgasm.
Don't pull your pants before i go down
Don't turn away this is my time
Like the shotgun need an outcome
I'm your prostitute, you gon get some
Det är tomt, men inte konstigt.
Vi hörs mest på hela stället, drinkarna står på bordet och alla trummar med sina händer till highway man. Två av mina bästa vänner fyller år och hela rummet består liksom av glädje. Men i spegeln på andra sidan väggen ser jag mig själv sitta med ledsna ögon fast mina läppar ler. Att känna sig ensam när man är med tjugo av sina finaste vänner är en märklig känsla. Men jag tror att det är för att jag inte har någon som jag kan tänka på. Men det är väl inte så konstigt när jag alltid har haft någon någonstans i tre år. Det är inte konstigt att det känns lite tomt i hjärtat då.
Jag blev iallafall glad när en fin kille ringde mig imorse bara för att prata. Han frågade om vi kunde ses någon dag och jag sa ja. Det finns hopp för kärleken, det finns det. Visst kanske det inte är han som ringde, men man vet ju aldrig.
En lördag liksom.
Ja somsagt i fredags var det halloween fest och jag hade en riktigt bra kväll tills jag drack för mycket tequila. Men hem kom jag iallafall och igår när jag vaknade ville min kropp bara ligga hemma. Men det fick jag inte eftersom min fina vän Lisa fyllde år, så då blev det middag hemma hos henne och massa drinkar. Sen mötte vi upp andra födelsedagsbarnet i stan och vi avslutade allting på en pub i gamla stan. Jag somnade till ett fint sms av en fin kille också "Det är bara du som saknas".
ph:jag
Kul kväll.
Igår var jag på halloweenfest och såhär såg det ut.
ph:jag
