Måndagmorgon

Lyckan när det kommer hantverkare klockan 8 på måndagmorgonen, när man egentligen kunde fått sova till tio.

(och så är dom inte ens snygga, utan 40+ med ölmage)

Första tjugoårsfirandet.

Vi började med middag hemma hos jonas. Åt kycklingspett, ris och jordnötssås som var jättegott.

Sen efter tårtan var det dags att åka till sumpan för bowling.

Vissa var bättre än andra, men alla hade iaf rätta tävlingsinstinkten.

Sen gick vi till greens och shottade 56 krs tequila.


Hittade dock min lillebror utanför stället vid tolvtiden, så var tvungen att skämma ut han.

Jonas, Sinika & Mårten sjöng oasis - don't look back in anger och vi skrek oss hesa från bordet.

Pojkar pojkar pojkar, så söta efter tequila och öl.

Och ikväll ska vi fira ännu en nybliven tjugoåring, men det får ni se imorgon. Puss.

PS.

Tittar på Ps. i love you och gråter krockodiltårar. (Så fin film, även fast jag hatar kärleksfilmer)

Update:
Jag blev blödig och fick damp så... Jag klippte själv av 15 cm av mitt hår.
Nej det är nog inte rakt för fem öre, men det blev fint.

Blast off!


Så länge hjärtat mitt slår.

Nu har jag börjat fått det fint i mitt rum, äntligen nymålat och smått möblerat. Saknar dock tavlor och hyllor på väggarna. Men här är ett smakprov på vad jag har haft för mig dom senaste dagarna. Ska nog införskaffa en fotölj, tantig golvlampa och en ny stol till sektritären också, så lär nog bli fint tillslut. 

Mitt rum var btw bajsorange när vi flyttade in, skulle fan tagit en före och efter bild!


Flyttkaos.

Jag har typ fullt upp med att städa, möblera, städa ur gamla lägenheten, måla om och titta på harar ifrån ballkongen. Återkommer dock med vettigt läsande och fina bilder om några dagar. Lyssnar fortfarande på dessa:


När klockan slår måndag en söndagsnatt.

Nu har vi äntligen flyttat in och även fast min rygg skriker aj så känns det rätt bra. Nu ska jag bara måla väggarna gräddvita och sen ska ni få se på mitt nya rum. Ska inreda rätt romantisk, med spets och rosa detaljer fast med snygga grejer. Typ vinylskivor och sådär. Men nu ska jag sova och sluta tänka.


Är det verkligen fred vi vill ha?

Idag känner jag mig totalt nersparkad i marken. Av väldigt många olika anledningar faktiskt, även mig själv. High five. Jag är nämligen en sånn som säger vad jag tycker och tänker, men när jag blir sårad av nära vänner fast dom inte vet om det håller jag inne tills jag exploderar. Det hände igår. Och slutade med att bråk och tårar på sveavägen. Sånt känner ju rätt värdelöst att komma ihåg som första minnesbild ifrån igår. Men men.

Kom hem kl halv fem och frös så mycket att jag knappt kunde andas eftersom jag är köldallgergiker. Somnade under två täcken klädd i strumpor, mjukisar, tshirt och stickad tjockkofta. Ja, jag fryser fortfarande. Hatar min jävla pissalergi och det är så ironisk att jag bor i sverige med den. Annars hade jag faktiskt en fin kväll igår. Jag och Lisa drack pimm's hemma hos mig, åkte till harry b james och sedan dansade vi på ace.

Hit me! Harder! I'm getting re-wired!

Jag har andetag-i-nacken cravings och ingen direkt lösning på det problemet. Så imorn ikväll blir det ett rockställe, röda läppar, rom och cola och förhöga klackar. Det fungerar bra som en tillfällig lösning, alltså att göra sig snygg, dricka gott, manshat och lyssna på bra musik. Då klarar jag mig utan dom där andetagen.

ps. vart kom alla ni läsare ifrån?


Kärlek är för dom, så låt oss dö ensamma tillsammans.


ph:jag

.


"No words can save this, you're broken and I'm pissed"


Jag vill dansa. Till det här. Tills jag dör.


Hide and seek.

Han gömmer sig bakom ljudet av sin gitarr. Och skuggan av sin hatt. Tror att han är osynlig i mina ögon, men sanningen är att han är den skarpaste människan jag sett på länge. Så skarp att jag inte ser honom utan bara känner av honom. Känner med honom. Känner alldeless för mycket för honom också kanske. Men det har jag ju alltid gjort.

Han säger att vi inte kan ses och jag hinner inte fråga varför. Svaret till frågan som aldrig hunnits ställas är för han har inte tid att vara kär. Och jag vet också det. Att om vi skulle träffas skulle vi nog båda sitta fast bakom hjärtats galler. Vilket egentligen skulle vara det finaste som finns, men det är inte det. Inte nu. Och det svider så jävla hårt. Att allt som vi är och har ligger hos slumpen. Slumpen om vi skulle råka träffas på en spelningen eller ute på stockholms gator för då kanske vi skulle få chansen att börja någonstans.

(Detta kan låta obegripligt, men det är sanningen. Om jag träffar han kommer jag kanske inte uppfylla mig dröm och åka i vår. Och om har träffar mig kommer han inte ha tid med mig eftersom hans band är påväg uppåt.)

Angus & Julia Stone - Big jet plan

Rastlösheten idag är helt otrolig. Jag vill bara att dom ska ringa med beskedet om jag får jobba kvar eller inte, men jag vet ju att det tar tid att kolla budgeten osv. Men ändå. Medans håller jag på och räknar min egen budget om jag börjar på skolan i brighton. Mitt älskade brighton. Är dock rädd för att jag ska bli kär i någon britt och stanna kvar där för alltid. Risken finns. Dags att börja förbereda en gröncurry gryta till ikväll.

Jag och min fina faster i rottingdean.

Shake it out.

Idag vägrar jag att gå ut, det är mörkt och alldeless för regnigt ute. Plus att jag inte behöver gå ut idag. Så istället lyssnar jag på massa ny musik, målar naglarna, skumbadar, fotar och bakar muffins. Najs med egen tid.

Snabbupdate om helgen:
Fredags: inflyttningsmiddag i skanstull, southside, för många strongbow, sms från han och jag däckade.
Lördags: Sunkförade på något ställe, vi blev 11 pers, drog till swedenhof, drack vin, avslutade med shots, tog en taxi och hamnade på hemmafest med massa folk vi hängde med när vi var sexton år. Fint som fan.

Klicka på bilden för att höra finaste florence + the machines nya låt shake it out.


Let's roll like we used to.

Kasabian har gjort det igen. Den nya skivan hittar ni här och den kommer iallafall jag lyssna på hela hösten.


Alltså...

Han dricker whiskey och spelar gitarr som afterwork. Behöver jag säga något mer?


nervös.

Jag har inte dött, idioterna på bredbandet har bara förstört vårat internet hemma. Idag är det sista dagen på jobbet (eller?). Min handledare kom fram och sa att de gör allt för att hitta ett fast jobb till mig här. Men först ska jag hålla en presentation inför ledningen, tydligen har min undersökning gett chockerande resultat.

Update:
Presentationen gick utmärkt. Jag fick så mycket bra feedback att jag nästan är lite rörd. Att jag skulle vara en lugn bra talare visste jag inte. Nu väntar jag bara på besked ifrån infoavdelningen där jag kanske har fått fortsatt anställning. Nervös tjej, speciellt när jag vet att det kanske dröjer till måndag med beskedet.


The kooks nya album (klicka på bilden)


Alex Turner säger det så bra ibland.

- And even when you know the way it's gonna blow, it's hard to get around the wind.


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0